tisdag, 27 oktober 2020
Hem Krönikor Birgit Johansson Sophomore slump – Lias och Rasmus

Sophomore slump – Lias och Rasmus

Sitting Bulletin gjorde en genomgång modell större gällande Frölundaiter som håller till i Nordamerika inför säsongen, ni hittar den här. Vi har för avsikt att följa upp dem alla lite senare under säsongen, men just idag tar vi en titt på två talanger som har haft det lite tuffare å det senaste, Lias Andersson och Rasmus Dahlin.

Lias Andersson

Vi börjar med Niklas pojk, Lias Andersson. Han blev i dagarna nerskickad till AHL och Hartford Wolf Pack efter att fram tills nu ha spelat med New York Rangers. Men vi tar det från början. Lias gjorde enligt alla rapporter ett fint träningsläger med Rangers och kom in som en bättre spelare jämfört med fjolåret. Särskilt skridskoåkningen ska han ha förbättrat och han såg allt som allt ut att vara mer redo än tidigare för spel i världens bästa liga.

Efter det har det inte gått alls. Istället för att få en möjlighet att spela högre upp i hierarkin så fick Lias spela tillsammans med Brendan Smith, en back som klivit upp som forward, och Micheal Haley, en AHL-tuffing på sin höjd, i fjärdekedjan. Istiden var från start begränsad och har bara passerat tio minuter sju gånger under säsongen. I den sista matchen innan han skickades ner stannade det på 03:55.

Problem med tränaren?

Hur har det då blivit så här? I Rangerslägret råder det lite varierande åsikter. De flest är överens om att Lias gjorde ett bra träningsläger och borde ha fått en chans med bättre kedjekamrater. Sedan går åsikterna lite mer isär. Å ena sidan har vi dem som anser att Lias inte har gjort något för att motbevisa huvudtränaren David Quinns beslut och att hans eget spel med tiden blivit sämre. Å andra sidan har vi dem som anser att Lias felbehandlas och inte är sämre än Brett Howden som får mer speltid och är en spelare liknande Lias i ålder och skillset.

Vad många ändå verkar vara överens om är att Lias ser ut att spela utan självförtroende just nu. Att skicka ner honom till AHL där han kan få ordentligt med istid är rätt beslut för hans utveckling. För i NHL verkar han ha svårt att vinna tränarens förtroende. I AHL får han också en tränare som är erkänt duktig på att hantera unga spelare i form av Kris Knoblauch. Vi får hålla tummarna på att Lias vänder på det här nu.

Rasmus Dahlin

Sedan har vi Rasmus Dahlin, den kanske största backtalangen i svensk ishockeys historia. Han gjorde succé under sin första säsong i NHL som 18-åring. Att 18-åriga backar spelar i NHL är extremt ovanligt i sig och han skickade dessutom in 44 poäng. Nu som 19-åring har han haft det lite tyngre. I Nordamerika kallar de fenomenet ”sophomore slump”, att det andra året är tuffare än det första.

Efter att ha fått en fin start även på den här säsongen, tio poäng på säsongens tio första matcher, verkar fenomenet ha drabbat Dahlin. De senaste veckorna har hans defensiva spel fått kritik och han var bänkad under tredjeperioden när Buffalo besegrade Ottawa i förra veckan. Dahlin själv tar det hela med ro och ser det som en läroprocess. Man ska också komma ihåg att Dahlin granskas väldigt hårt på grund av att han är Rasmus Dahlin. Han spel ska också, bänkningen till trots, ha spelat bättre på slutet. Så han började starkt, för att bli sämre och nu jobba sig uppåt prestationsmässigt igen. Trots de defensiva bristerna fortsätter han att skapa offensiv på sedvanligt Rasmus Dahlin-vis. Med tiden så kommer han att lära sig det defensiva spelet i NHL. Han har också en ny tränare och med det en nytt spelsystem att anpassa sig till den här säsongen.

Nej, Dahlin, med den talang han besitter ska vi inte vara oroliga för. Det är lite mer osäkert på var Lias står. Talangen finns även hos honom, men han behöver återfinna sitt självförtroende i AHL och inte se degraderingen som något negativt, utan ta chansen att motbevisa sina belackare. Gör han det kommer karriären att kunna vända uppåt igen.

Föregående artikelBra besked om VFs damishockey
Nästa artikelChannel One Cup

Kommentera

- Annons -

Senaste nytt